Stories

Olle Ringdén, professor emeritus i transplantationsimmunologi, Karolinska institutet, berättade minnen och skrönor från sin karriär på Karolinska under 60 år. Många namnkunniga professorer passerade i revy. på Serafen fanns en sådan professor och när Olof Palme en dag dök upp frågade då denne professor Olof om vad för arbete hans skulle skriva på Palme. När Palme då sa statsminister så skrev professorn in lättare kontorsarbete. Många fler anekdoter följde som fick oss att skratta och le.

Docent Bengt Jangfeldt är en av Sveriges främsta experter på Ryssland. Hur tänker Putin och vad avses med ”ryska själen”. Bengts bok „Vi och dom“ har tryckts i flera nya upplagor på många språk och är mycket uppskattad. Författaren har tilldelats Augustpriset två gånger för sitt författarskap. Senast fick han en recension i Financial Times på en helsida vilket är mycket ovanligt. Allt ifrån Peter den store till Vladimir Putin har frågan om Rysslands förhållande till Väst och västerländska värderingar upptagit och splittrat landet. Samma dualism präglar ett annat särdrag i rysk historia, nämligen relationen mellan härskare och folk. I den koncisa och klargörande Vi och dom. Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé lyfter författaren fram den ryska historiens pendelrörelser mellan stagnation och uppbrott, förtryck och töväder, reformer och kontrareformer. Ryssarna ser gärna sitt land som moraliskt överlägset länderna i Väst – en uppfattning starkt påverkad av den ortodoxa kyrkans roll. 

Ingrid Thörnqvist, journalist på SVT, berättade intressant om drottning Silvias vardag. I den nya boken ”Yrke: drottning – makten och möjligheterna” får man under ett helt år följa vad drottning Silvia gör utöver invigningar och galamiddagar. Den aktuella reportageboken ger en unik bild av drottningens engagemang mot sexuella övergrepp mot barn, för bättre utbildning om demenssjukdomar och vuxenstöd för ungdomar.

Pacemakern, skiftnyckeln, Bluetooth och disktrasan – många innovationer kommer från Sverige, något vi inte alltid tänker på. Faktum är att Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Den traditionella förklaringen till denna styrkeposition är den starka ingenjörstraditionen. Men det finns även andra faktorer som gör att just Sverige haft så många framgångsrika innovatörer. Eva Krutmeijer berättade på ett levande och intresseväckande sätt om några av innovationerna i den uppmärksammade boken "Svenska innovationer som förändrat världen" som utkom i januari 2023 i samband med Sveriges ordförandeskap i EU. Eva Krutmeijer är tillsammans med Henrik Berggren författare till boken som tagits fram i samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Förordet i boken är skrivet av H. M. Konungen Carl XVI Gustaf.

Jesper började med en kort orientering om Artificiell Intelligens (AI) som kan sägas vara förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människans naturliga intelligens, främst kognitiva förmåga att ta till sig erfarenheter, lösa problem, planera och generalisera. AI är också namnet på det akademiska studieområdet om hur man skapar datorprogram med intelligent beteende.

Vahagn Avedian. Intercity möte tillsammans med Stockholm-Skanstulls RK. Vahagn Avedia är historiker med särintresse för forskning om folkmord, mänskliga rättigheter, fred- och konfliktstudier och demokrati. Hans forskning har i huvudsak handlat om armeniska folkmordet 1915 i Osmanska imperiet och dess arv och minnespolitik. Den inkluderar forskning om hur folkmordet har påverkat både offer och förövare, deras respektive samhällen men också deras ömsesidiga relationer och frågan om försoning. Folkmordet har också spelat en viktig roll inom internationell rätt och framkomsten av lagar rörande mänskliga rättigheter, bland andra FN:s folkmordskonvention. Vahagns forskning har därmed mest fokuserat på eftergifterna från stora konflikter och trauman, hur de har påverkat de inblandade parterna rent fysiskt men också hur deras minnen har hanterats och påverkar den efterföljande försoningsprocessen. Förutom det armeniska folkmordet inkluderar hans forskning även genomgående studier av förintelsen och andra fall av folkmord så väl som andra större konflikter och fall rörande mänskliga rättigheter och demokrati, bland andra Sydafrika efter apartheid m.fl. En konflikt som han har studerat närmare är den om Nagorno-Karabach i Kaukasus mellan Armenien och Azerbajdzjan. Den fortfarande olösta konflikten som blossade upp 1988 går tillbaka till första världskriget och har krävt över 30 000 liv och tvingat närmare en miljon människor till flykten.

Vahagn är också medskapare och redaktör för Armenica.org som är tillägnat Armeniens historia och dess relaterade ämnen. Som del av samma projekt har de även skapat och underhåller sidorna Folkmordet1915.se, som erbjuder allmän information och referensmaterial om händelserna under första världskriget samt Karabach.se, som erbjuder liknande information om Karabach-konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Vahagn föreläser inom den egna forskningsområden för olika åhörargrupper, allt från högstadie- och gymnasielever till högskolor och universitet samt öppna föreläsningar för allmänheten.

Tobias Degsell har arbetat på Nobelmuseet i åtta år. Han har kännedom om samtliga 975 nobelpristagare. Han har under dessa år kunnat intervjua pristagarna och vi fick ta del av hans tänkvärda sammanställning.